Julkalender Lucka 19

Min mamma Christinas minne från vinterkriget:


”Snömassor och sirenernas tjut som väckte oss på natten och tvingade oss ner i husets källare. Men mina klaraste och genomgående minnen utgörs av att jag kissade i sängen. Det var tråkigt. Nästan varje natt vacklade min mamma sömnigt omkring med mina våta lakan, jag tyckte synd om henne och mig själv. Min bror fick åka till Sverige, där han vräkte sig på Sveriges finaste herrgård, lärde sig rida och fick en egen ponny. ”Utan häst kan man inte leva”, deklarerade han i ett brev. Jag var inte övertygad. Men eftersom jag kissade i sängen skickades jag ingenstans.

Sen blev mamma och jag inbjudna för att hälsa på min bror. Han hade pöst ut till en liten prins, beundrad och älskad av på herrgårdens herrskap som bara hade två döttrar. Faktum var att de ville adoptera min bror, men mamma sade nej. När vi kom fram – mötta av husets bil med chaufför – satt grevinnan på altanen och tog emot. Min besvikelse var oerhörd! Hon såg ut som en alldeles vanlig människa, lite gråbrun! Hon berättade att de haft ett krigsbarn tidigare, en pojke, men då det visade sig att han var sängvätare fick han åka sin väg. Mamma och jag bytte blickar. Vi fick ett stort fint rum på övre våningen, och på kvällen ramsade vi båda ett “inte-kissa-i-sängen”-mantra. Vilket inte hindrade mig att göra just det. Mamma var så duktig. Tvättade och smusslade och lyckades få mitt lakan upphängt och torrt utan att någon märkte något. Och kan man tänka sig – efter det kissade jag aldrig mera i sängen!”

Författare, skådespelerska och regissör